| HUSETS HISTORIA | |||
 |
 |
||
|
Byggnaden uppfördes ursprungligen att tjäna som sjukhus. Platsen var vid vägen mellan byn och Marskils-viken på den tomt där tidigare kantor Silanders hus varit. Huset var sedan Kumlinge sjukstuga i c:a 35 år varefter det ombyggdes till nuvarande ändamål. I L.W.Fagerlunds atikel "Ur Ålands medicinska hävder" kan vi läsa följande om sjukstugans tillkomst : Med anledning av en av kommunalfullmäktige i Kumlinge hos Ålands landskapsnämnd år 1932 gjord framställning om behovet av en sjukstuga i Kumlingeby, gemensam för de kommuner, som bilda läkaredistriktet, beslöt landskapsnämnden att på landskapets bekostnad uppföra en sjukstuga i kombination med bostad för distriktsläkaren samt uppdrog åt överarkitekt T o r s t e n M o n t e l l att uppgöra ritning härtill. Kostnadsförslaget uppgick till 625,350:- mark, men kunde bygget genom landskapsnämndens anvisningar betydligt förenklas, varigenom kostnadsförslaget nedbringades till 545,825:-mark. Byggnaden, uppförd av tegel under plåttak, inrymmer tre sjukrum med plats för fem patienter, läkarens mottagningsrum, väntrum, operationsrum, sköterskerum samt för ekonomin nödigt utrymme ävensom läkarens bostadslokal, bestående av fyra rum och kök, badrum m. m. Byggnaden är försedd med centralvärmeanordningar; i subassementet har förutom pannrum och pumprum inrymts källare, tvättstuga och regnvattencistern. Uppförandet av byggnaden utgavs på entreprenad för 514,000:- mark och blev byggnadsarbetet behörigen avsynat den 12 november 1934. Härtill komma särskilda kostnader för brunnsarbeten och avloppsledningar, övervakning av bygget m. fl. mindre kostnader, varigenom slutsumman uppgick till 594,439 mark 85 penni. Distriktsläkaren J o e l A h l n ä s förordnades till sjukstugans läkare och den 16 mars 1935 kunde sjukstugan upplåta sina fem platser till de första patienterna. Deras antal utgjorde under året 57, av vilka utskrevos såsom friska 21, förbättrade 28, obotade 6 och död I samt till 1936 överförd 1. Antalet sjukvårdsdagar var 978 och medelbeläggningen per dag var 3,36. Emellertid ansågs ovannämnda kostnadsbelopp vid treårsuppgörelsen 1932-1934 emellan riket och landskapet icke kunna utgå ur de för landskapets ordinarie utgifter anslagna medlen, utan anvisades landskapets myndigheter att ansöka om att erhålla beloppet i extraordinarie väg. Till kompletterande av bygget hade likväl erfordrats ytterligare utgifter. Sålunda hade under 1935 för detta ändamål beviljats 66,164 mk 15 penni samt under samma år för införande av elektrisk belysning 55,000 mk, samt ännu under samma år till inventarier och instrument 25,000 mk, till bårrum 3,000 mk, till planering av gårdsplanen 4,000 mk och till elektrisk vattenpump 5,000 mk, vartill ytterligare kom 3,000 mk, emedan tullen på motorn för elektriska aggregatet oförmodat höjdes under leveranstiden, varigenom totalkostnaden för bygget steg till 755,000 mk. Följaktligen beslöt landstinget den 24 februari 1935 att ingå till Ålandsdelegationen med anhållan om, att delegationen måtte utverka ett extraordinarie statsbidrag, stort 755,000 mk för täckande av kostnaderna för uppförandet av sjukstugan i Kumlinge. Den 20 mars 1936 fattade Ålandsdelegationen beslut om utanordnande av detta belopp, vilket beslut den 19 juni 1936 blev av republikens president stadfäst. Läkare som tjänstgjort på Kumlinge sjukstuga |
|||
|
|
|
|
|
|
Joel Ahlnäs
|
Ole Viking Kasimir Torckell
|
Nina von Hellens
|
|
|
|
|||
