St:a  ANNA  KYRKA

Während eines Besuchs in Kumlinge ist die Kirche mit ihren wunderschönen Wandmalereien ein Muß. Die Kirche ist geöffnet 2010: 28.6. - 15.8. Mo-Sa 13:00-18:00 (zu anderen Zeiten den Küster fragen). Drinnen im Waffenhaus gibt es Broschüren, die über die Geschichte der Kirche berichten. Auch der gepflegte Friedhof ist einen Besuch wert. Zur Kirche sind es ca. 2 km vom Gasthof.

Kyrkan omnämns för första gången i ett testamente daterat till år 1484.

Kyrkan är helgad åt Jungfru Marias mor Sancta Anna och är en enskeppig salkyrka. Vapenhuset antas vara det ursprungliga Sta Anna kapellet. Hyllan mot vapenhusets östra vägg är således ett altare.

Klocktornet ovanpå vapenhuset byggdes 1767. Sakristian är från 1700-talet.

Samtliga fönster är ombyggda. Fönstret på norra väggen upptogs 1871 och murades igen i samband med kyrkorestaureringen 1961.

KALKMÅLNINGARNA är ursprungliga, sånär på vissa skador som lappats. Bilderna i Sta Anna kyrka är målade i den franciskanska traditionen omkring 1500. Under stora ofreden användes kyrkan som härbärge och stall av den ryska militären. Efter krigets slut försökte församlingsborna återställa kyrkans bildprakt genom att tvätta väggarna. Vid rengöringen försvann inte bara soten utan även målningarna. Då beslöt man istället att kalka väggarna. Så bevarades de unika franciskanska väggmålningarna fram till restaureringen 1961 då de knackades fram.

ALTARSKÅPET

Altarskåpet är daterat till medlet av 1200-talet. Det är det äldsta på Åland och saknar motsvarighet i övriga Finland, frånsett altarskåpet i Urdiala. Altarskåpet är snidat i fransk stil. Altarskåpsflyglarna är indelade i små nischer, avgränsade av smala kolonner som bär upp trepassbågarna och är krönta av torn. Nischerna inrymmer fint snidade figurer som framställer inkarnationens mysterium, Kristi födelse. Madonnan med barnet i mitten av altarskåpet är från 1440-tal.

Kumlingemålningarna bildar en egen grupp bland kalkmålningarna utan direkta motsvarigheter i Sverige eller på finska fastlandet. De närmaste motsvarigheterna finns på fastlandet i Hattula/Lojo. Målningarnas franciskanska prägel beror inte uteslutande på motivvalet, utan även på det som anses kännetecknande för den tidiga franciskanska konsten, nämligen släktskapen med bysanrisk ikonkonst. Målaren med sina medhjälpare är okänd. Varför utsmyckades en liten skärgårdskyrka så rikligt och dyrbart? Den allmänna åsikten är att målningarna tjänade som "de fattigas bibel" d.v.s. att de tillkommit i undervisande syfte. Mot denna allmänt accepterade syn talar bl.a. följande: Ett av de mest centrala motiven i den kristna frälsningshistorien, berättelsen om Kristus födelse, fanns i koret, bakom ett korskrank. Dessutom var den medeltida kyrkan mycket mörk med små, högt belägna fönster av gröna glas. Bl.a. detta talar för att målningarna i första hand hade en annan funktion, nämligen att de var en votivgåva, en gåva åt Gud.

En gammal tradition hävdar att det funnits ett kloster invid Kumlinge kyrka. Denna tradition stöds av den stengrund som upptäcktes vid kyrkans nordvästra hörn under utgrävningarna vid restaureringen. Stengrunden sträcker sig österut, parallellt med nuvarande kyrka.

Har det funnits ett franciskanskt härbärge invid det kapell som nuvarande vapenhus utgjorde? Vid denna tid präglades livet på Kumlinge, som låg invid norra farleden mellan Sverige/Finland och Ryssland, av en livlig handelssjöfart.

TRIUMFKRUCIFIXET

Krucifixet härstammar från slutet av 1300-talet. På baksidan av krucifixet finner vi den ursprungliga färgen, mörkröda blommor med femuddiga kronblad mot vit botten.

Triumfkrucifixet flyttades under landsprosten Boéthius Murenius, som verkade på Åland 1636—1666, till norra väggen invid predikstolen. 1961 flyttades korset till sin nuvarande ursprungliga plats i koret.

Krucifixet är liknande det som finns i Finströms och Letala kyrkor. Korset är utformat med ändskivor som omsluter evangelistsymbolerna. Kristi händer är, trots fastnaglandet, formade så att fingrarna bildar den kända välsignelsegesten; två fingrar för Kristi två naturer, sann människa och sann Gud, tre fingrar för den heliga Treenigheten som är närvarande och delaktig i försoningsoffret.

TRÄ STATYETT

I samband med restaureringen fann man under golvet i kyrkan ett i skönhet enastående ansikte av trä. Statyetten från 1200-talet framställer den krönte Kristus; den sanna människan på Guds högra sida. Statyetten är till sin form nära besläktad med figurerna i altarskåpets nischer varför det kan antas att den ursprungligen funnits i altarskåpets mitt, möjligen som Kristus i Marias famn.

TAVLORNA

på södra väggen framställer Jesus och de tolv lärjungarna. Tavlorna utgjorde delar av skranket till den läktare som under 1700-talet byggdes ovanför nuvarande orgel. Kyrkan återställdes i sitt tidigare skick då orgelläktaren togs bort 1961.

ORGELN

har 10 stämmor och är helmekanisk. Delar av orgeln har tidigare i ingått i en hemorgel som byggts av dir. mus. K. Voipio. I sitt helt förnyade, om- och tillbyggda skick togs orgeln i bruk 1963 och betraktas som ett verk av orgelbyggaren Veikko Virtanen.

Det var inte under 1600-talets renlärighetsiver som Kumlinge kyrka genomgick de flesta förändringarna. De genomgripande förändringarna av kyrkans ursprungliga utseende skedde på 1800-talet (förutom den på 1700-talet uppförda läktaren)

-1813. Två nya större fönster huggs upp på södra väggen

-1835. Kyrkan vitlimmas utvändigt.

-1836 Yttertaket som tidigare varit rödbeckat beckas svart. Östra gaveln rivs delvis och återuppbyggs med nytt tegel.

- 1839 Det runda fönstret på västra väggen hugges upp till nuvarande storlek och form.

- 1849 Krucifixet från 1300-talet "putsas upp" och målas om. Träskulpturerna i altarskåpet från 1200-talet förgylles, madonnan undantagen. Altarskåpet är nu återställt.

- 1870 Altarskåpet placeras ovanför ingången till sakristian och dess plats ovanför altaret fylls av en oljemålning av Robert Ekman, föreställande den heliga nattvarden. Oljemålningen finns nu i sakristian.

-1871 Fönstret i kyrkans norra vägg hugges ut.

- 1878 Den gamla altarringen rivs och ersätts med en ny, byggd av kumlingebon Silander. I samband med denna nya runda altar- ring avrundas trappsteget upp till altaret. Den runda altarringen ersätts 1961 då altaret återställs.